Civilkurage

En lag om "tvång till cilvilkurage", skulle i praktiken innebära att du som förbipasserande civilist måste ingripa om du får syn på ett brott. Genialt tycker kristdemokraterna. Hundratusentals stålmän på gatorna, alla med kryptonit i fickorna och ett nervöst leende på läpparna. Kvinnor, män, starka och svaga, alla lika inför lagen som det heter. Men vem skyddar dessa hjältar? Kommer ordningsmakten med sitt enorma tillskott att göra gatorna rena från brottslighet, eller väntar mer senationskantade rubriker?  

Ung kvinna gick emot ungdomsgäng - Fick knäskålarna sönderslagna


Vad händer nu? Blir människor rädda för att gå ut på kvällarna? Tänk om jag skulle få syn på något. Nej jag stannar nog hemma ikväll. Och om de nu vågar sig ut på kvällen och mot förmodan skulle få syn på ett brott. Vänder de hem? Kanske. Rapporterar de isf brottet? Hell no! Och riskera att bli dömd för smitning? Nej nej. Du har sett ditt sista vittne inta rättssalen. Från och med nu finns det bara tre grupper människor;
- Civilister som ingripit vid brott och överlevt
- Civilister som dog eller skadades vi ingripandet
- Tysta vittnen

Visst, civilkurage är vackert men knappast påprackningsbart. Istället borde man kanske fundera på att göra det lättare för människor som vill, och är tillräckligt fysiskt starka att faktiskt kunna, hjälpa till. Som det är nu är oddsen större att du blir anmäld för misshandel av förövaren (om du nu klarar livhanken vid ingripandet dvs) än att du får en utmärkelse av polisen. Dags att ge rättvisan övertag? Pedagogiken är mycket som i barnuppfostran.

Belöna rätt istället för att bestraffa fel.

Skäms politikersverige.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0