Lek med kär

Så säger han att han älskar mig. 
Men den brännande oron i magen byts ut mot illamående och kallsvettig panikångest. 
När längtan blir till gråt har spelat sönder en del av mitt minne och känsloregister. 
Om elefanter inte hade klivit mitt hjärta sönder i små skärvor,
hade jag gråtit.
Kanske en dåres dans med älvor,
eller stympning - inuti



Betalar du din TV-avgift?

Avgift eller reklam - your choice but you can't have both! 
Svt är faktiskt, trots dalar av totala stilmissar med dålig dålig tv, det enda som skiljer oss från USA:s totalt likriktade mediautbud. Svt leverar visserligen bottennapp som dansbandskampen men ställer annars upp med minoritetstv och är inte så äckligt tittaranpassad och kommersiell. 

Frågan är väl egentligen om vi vill ha spelprogram (jackpot o dyl), talkshows (oprah mfl), såpoprer och bilprogram för hela slanten? För det är där vi kommer att hamna om vi låter reklamkanaler och radio ta över tablån. Bonnier äger redan en stor del av Sveriges medier och det expanderar hela tiden. Något som inte är helt ologiskt är att dessa giganter sällan riktar granskande ögon på sin egen verksamhet och ju större de blir desto fler granskande makter kan de vända från sig. 
Jag vet att allt detta låter som en stor konspirationsteori men är den så långt borta?
I USA snackar vi Fox, AOL, Disney, Paramount Pictures och Columbia. Det kan vara en tidsfråga innan någon av dessa jättar bestämmer sig för att köpa Bollywood och Bonnier.. Var hamnar svensk tv då? I soffan hos Oprah?

Huga.

Den besynnerliga pojken

En blå skallra skvallrade om att det var en pojke, babyn i vagnen.

Han såg ut som en riktig människa, fast mindre. Dragen var fina och väldefinierade. Han saknade det karakteristiska babyhullet och istället vilade ett smått bekymrat uttryck över det sovande ansiktet. Med händerna knäppta över bröstet påminde han om en äldre herre - en del barn gör det. Som om de föds med en hemlighet ingen vuxen någonsin skulle kunna förstå. 

Det är ett vackert barn.

Hans mamma sitter framåtlutad över det lilla bordet inbegripen i ett livligt samtal med väninnan mittemot.  Hon gungar vagnen med ena foten samtidigt som hon sipprar lite på kaffet. Hon ger ett lugnt och avspänt intryck. Han är förmodligen inte hennes första barn.

Trots myllret av röster och den höga ljudnivån inne på caféet rör sig pojken inte.

Han sover.

Ännu har världen inte hunnit sätta spår i hans personlighet. Ännu har personerna i hans närhet inte hunnit påverka hans sätt att se på världen.

Han är fortfarande ett barn.  Ett litet tag till…


RSS 2.0